Räkna ut din sjukpenning

Så fungerar sjukskrivning

När du blir sjuk betalas ersättningen ut i flera steg. Är du anställd betalar din arbetsgivare sjuklön de första 14 dagarna, 80 % av lönen, med ett karensavdrag den första sjukdagen, och från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning. Driver du eget eller är arbetssökande finns ingen sjuklöneperiod. Försäkringskassan betalar sjukpenning så snart din karenstid är slut.

Sjukpenningen ligger kvar så länge du inte kan arbeta, men nivån trappas ner efter ett år. Det finns ingen bortre tidsgräns, utan Försäkringskassan prövar din arbetsförmåga löpande. Lotsa anpassar uträkningen efter din situation — anställd, egenföretagare, student eller arbetssökande.

Vad är SGI och hur räknas den ut?

SGI (sjukpenninggrundande inkomst) är Försäkringskassans mått på din inkomst. För anställda räknas den ut som månadslön × 12, med justering för till exempel OB-tillägg eller annan rörlig lön. Den ligger till grund för både sjukpenning och föräldrapenning.

Sjukpenning på normalnivå motsvarar 77,6 % av din SGI. Det är inte 80 % rakt av — Försäkringskassan multiplicerar först din SGI med en lagstadgad faktor på 0,97 och tar sedan 80 % av summan (0,97 × 0,80 ≈ 77,6 %).

SGI:n har ett tak. 2026 ligger det på 592 000 kr per år (10 × prisbasbeloppet 59 200 kr). Tjänar du mer än så baseras ändå din sjukpenning på taket.

Sjukpenningens nivåer och hur länge den räcker

Sjukpenning betalas ut på två nivåer. På normalnivå får du 77,6 % av din SGI i upp till 364 dagar, som mest 1 259 kr per dag (2026). Därefter fortsätter sjukpenningen på fortsättningsnivå, 72,75 % av SGI:n och högst 1 180 kr per dag. Det finns ingen bortre tidsgräns — fortsättningsnivån betalas så länge du inte kan arbeta, och Försäkringskassan prövar din arbetsförmåga löpande.

Du kan vara sjukskriven på heltid eller deltid, 25, 50, 75 eller 100 %, och ersättningen följer graden. Är din arbetsförmåga i stället varaktigt nedsatt kan sjukersättning bli aktuellt — en separat ersättning som prövas för sig.

Karens: den första sjukdagen

Den första dagen i en sjukperiod är en karensdag. För anställda görs ett karensavdrag på 20 % av en genomsnittlig sjukveckas sjuklön, lika stort oavsett vilken veckodag du blir sjuk. Insjuknar du igen inom fem dagar räknas det som samma sjukperiod, och något nytt karensavdrag görs inte.

Har du enskild firma väljer du själv din karenstid: 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar. Kortare karens ger en högre sjukförsäkringsavgift men färre obetalda dagar när du väl blir sjuk. Vid kronisk sjukdom kan särskilt högriskskydd ta bort karensavdraget helt.

Kollektivavtal och avtalsförsäkring

Har du kollektivavtal får du ofta mer än Försäkringskassans ersättning. De första 14 dagarna är sjuklönen 80 % av lönen, men från dag 15 lägger ett avtalat tillägg på runt 10 % genom till exempel AGS, AGS-KL eller ITP-sjukpension, så att du landar närmare 90 %. Vilket som gäller beror på din arbetsgivare.

Vissa av de här ersättningarna måste du själv ansöka om hos AFA Försäkring, arbetsgivaren gör det inte åt dig. Det går att ansöka i efterhand, även för sjukperioder flera år tillbaka. Lotsa visar vilket tillägg som gäller för ditt avtal och hur mycket det rör sig om.

Uppehåll och skydd för din SGI

Din SGI bygger på att du arbetar. Har du haft ett uppehåll innan du blev sjuk kan den påverkas. Sjukskrivning och föräldraledighet skyddar SGI:n, men obetald ledighet eller studier utan studiemedel kan sänka den.

Är du arbetssökande är sjukpenningen högst 543 kr per dag, och du behöver vara anmäld hos Arbetsförmedlingen för att behålla din SGI. Studerar du utan tidigare arbetsinkomst saknas SGI, och då betalas ingen sjukpenning ut.

Praktiskt att veta

Sjuklön och sjukpenning är inte samma sak. Sjuklönen är de 80 % din arbetsgivare betalar de första 14 dagarna. Sjukpenningen är ersättningen från Försäkringskassan från dag 15. Lotsa räknar med båda.

Läkarintyg. Du behöver läkarintyg från dag 8 till arbetsgivaren och från dag 15 till Försäkringskassan. Är du arbetssökande lämnar du intyg direkt till Försäkringskassan från dag 8.

Rehabiliteringskedjan. Vid dag 90 prövas om du kan göra andra arbetsuppgifter hos din arbetsgivare, och vid dag 180 mot hela arbetsmarknaden. Rehabiliteringskedjan styr hur din arbetsförmåga bedöms över tid.

Skatt. Sjukpenning och avtalsförsäkringar beskattas som inkomst. Försäkringskassan drar 30 % i preliminärskatt som standard, men slutskatten avgörs vid deklarationen, så ditt faktiska netto kan skilja sig något från det Lotsa visar.

Hur länge det räcker. Det finns ingen bortre tidsgräns för sjukpenningen, men Försäkringskassan prövar löpande att du fortfarande inte kan arbeta, och du ansöker om förlängd sjukpenning för varje nytt läkarintyg. Vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga kan sjukersättning bli aktuellt, en separat ersättning.

Semester och sjukdom. Blir du sjuk under en inbokad semester kan du sjukanmäla dig och få tillbaka semesterdagarna, eftersom full lön under semestern oftast är mer än sjukpenningen. Avbryt däremot inte en pågående sjukskrivning för att ta semester, det kan tolkas som att du tillfrisknat.

Så hjälper Lotsa dig

• Brutto- och nettoersättning per månad och per dag

• Sjuklön, sjukpenning och fortsättningsnivå fas för fas

• Hur din ersättning förhåller sig till din vanliga lön

• Karensavdrag, karenstid och särskilt högriskskydd

• Kollektivavtalstillägg från AGS, AGS-KL och ITP per avtal

• Viktiga datum: läkarintyg, rehabiliteringskedjan och när nivån sänks